Äntligen Äntligen Äntligen
Kaoset i mig har lagt sig
Visst finns det många tankar som far rundor fortfarande, men inte på LÅNGA vägar som för några dagar sen
Och det finns EN underbar människa jag kan tacka det för!
Jag tänker inte skriva ditt namn, men du vet själv ♥
Jag kan inte i ord beskriva min tacksamhet!

Överhuvudtaget har jag nu en fridfullhet och ro i min kropp som jag inte haft på länge
Känner inte riktigt samma stress att komma härifrån
Planerar saker som ska göras i huset,
ändringar både ute och inne

Det finns en person i min/vår närhet, som gör allt för att försöka sära på min man och mig
Men där kammar hon noll!
Det har varit några hemska uppslitande gräl mannen och mig emellan,
men istället för att skilja oss åt, har kärleken tagit ny fart och är starkare än någonsin

Och jag tror jag kan tacka dig för det också min vän....

Lille sonen växer, inte så det knakar, men växer dock!
Han är på tok för liten för sin ålder, och han är lite sen i sin utveckling
Utvecklingen är inte lika oroande som tillväxten
Men vi hoppas innerligt att nu när han har lättare att äta, efter sin lilla operation,
och efter att han hämtat sig från viruset han fick med sig hem efter julbesöket i söder,
att det ska börja gå uppåt på hans kurvor igen

Det är säkerligen ingen slump att jag hamnade här
Inget sker av en slump...
Samtidigt som jag saknar mina barn oerhört mycket,
så behöver jag denna tiden till att LÄKA!
Det kommer säkert fler duster med personen som vill sära på mannen och mig,
men hon har gett sig på fel person!
Och faktiskt har mannen nog insett ett och annat, för han är förändrad
Svårt att förklara, men till det bättre...
Som om han förstår att det hon försöker göra är med vilje,
och att han utan att säga det, försöker bekräfta att jag har haft rätt hela tiden,
och att han är ledsen att han låtit henne göra mig, göra oss så illa!
Jag säger inte att det är så, men det KÄNNS så

Det finns SÅ många saker jag önskar ogjorda, men dom ska jag inte ta upp idag

Däremot ska jag ta upp saknad...
För det har jag mycket av inom mig
Mina få nära vänner, som jag kan lita på, som bor så långt bort nu
Och så saknar jag min bror... Som jag inte kommer få träffa förrän jag inte längre finns
Vet att han fått frid och har det bra, men saknaden är så ofantligt olidlig så det är
som ett öppet infekterat sår som aldrig läker
Jag saknar min Pappa ♥
Jag saknar mina barn ♥
Men mest av allt saknar jag dig S, och jag saknar Farmor ♥
Ni som tog mig så långt, innan allt blev knäppt och kaos
Jag kan inte låta bli och undra om det var den räliga kärringen som kallades min mamma,
som hade ett finger med i spelet!?

Kärleken till Er två, och till min man och min lille son, är så oerhört stark
Utan er vore jag ingenting!